Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens kan leda till att vanliga infektioner som halsfluss och öroninflammation blir svårbehandlade i framtiden och i värsta fall kan leda till döden. Även vanliga rutinoperationer och cancerbehandlingar är beroende av effektiva antibiotika.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt som idag, riskerar 10 miljoner människor att dö årligen till följd av antibiotikaresistens år 2050, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det kan jämföras med att omkring 8 miljoner människor dör i cancer och cirka 1 miljon i trafikolyckor varje år.1​

Vad är antibiotika?

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Det finns olika typer av antibiotika, antibiotika som påverkar många olika bakterier sägs ha ett brett spektrum medan antibiotika som endast påverkar ett fåtal bakterier har ett smalt spektrum. Överdriven användning av antibiotika har lett till att sjukdomsframkallande bakterier har utvecklat resistens – det vill säga motståndskraft mot medicinen.

Vad är antibiotikaresistens?

Resistens är bakteriernas naturliga sätt att anpassa sig till sin miljö för att överleva. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika ökar risken för att en infektion tar längre tid att behandla eller att behandlingen inte fungerar alls. I värsta fall dör patienten av infektionen. Det är viktigt att komma ihåg att resistens är en egenskap hos bakterierna. En människa som behandlas med antibiotika kan inte bli resistent.

Hur antibiotikaresistens uppstår

Bactiguard_antibiotikaresistens_amr

Multiresistenta bakterier

När en bakterie blir resistent mot flera olika typer av antibiotika kallas den för multiresistent. Två vanliga förkortningar som ofta nämns i samband med antibiotikaresistens och multiresistenta bakterier är MRSA och ESBL.

MRSA

MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker som är motståndskraftig mot vissa antibiotika. MRSA orsakar inte fler eller allvarligare infektioner än vanliga gula stafylokocker, men det finns färre antibiotika att behandla med vid en infektion. Oftast finns stafylokockerna i näsan, i svalget eller på andra slemhinnor. De kan också finnas på huden, till exempel i ljumskar och armhålor.

Man kan vara bärare av bakterier som gula stafylokocker på kroppen utan att ha besvär, att vara MRSA-bärare ger inga symtom. MRSA är fortfarande ganska ovanligt i Sverige men är vanligare utomlands.

ESBL

Till skillnad mot MRSA så är ESBL ingen bakterie, utan en resistensmekanism som finns hos vissa bakterier. ESBL är en förkortning av Extended Spectrum Beta-Lactamase som är en grupp av enzym som tarmbakterier kan bilda. Enzymerna bryter ner flera olika sorters viktiga antibiotika i antibiotikagruppen betalaktamer, vilket innebär att antibiotikan tappar sin effekt.

Flera olika tarmbakterier kan bilda dessa enzym, de vanligaste är Escherichia coli (E. coli) och Klebsiella pneumoniae, men ESBL har också påvisats hos andra tarmbakterier som Enterobacter, Proteus, Pseudomonas och Salmonella.

Att en bakterie har ESBL innebär inte att den som insjuknar blir sjukare än av vanliga bakterier, men infektionen riskerar att bli mer svårbehandlad. Exempel på vanliga infektioner där ESBL-bakterier komplicerar förloppet är urinvägsinfektioner samt infektioner som uppstår efter kirurgiska ingrepp och ibland blodförgiftning.

Bakteriestammar som bär på ESBL är vanligare utomlands än i Sverige.

Färre infektioner leder till minskad antibiotikaanvändning

Färre infektioner leder till minskad användning av antibiotika och bättre hälsa för patienterna.

Varje infektion som kan förhindras betyder samtidigt en antibiotikabehandling mindre”
WHO

Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är det idag viktigare än någonsin att arbeta med att förebygga infektioner. Genom att reducera antalet infektioner kan vi rädda miljontals liv varje år samtidigt som spridningen av antibiotikaresistenta bakterier minskar.

 

Referenser:
European Commission. 2017. A European one health action plan against antimicrobial resistance (AMR).