Ventilatorassocierad pneumoni

Även en kort behandling med endotrakealtuber kan leda till att patienten utvecklar ventilatorsassocierad pneumoni (VAP), en vanlig och mycket allvarlig luftvägsinfektion som kan drabba intuberade patienter.

Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen inom intensivvården och beräknas drabba upp till 25 % av patienterna.1-3 Intubering med endotrakealtub är en riskfaktor för att utveckla VAP, eftersom tuben på flera sätt ökar risken för att bakterier kommer ned i de nedre luftvägarna.

Vanliga orsaker till VAP

Main causes of VAP

1. Intubering

Under själva intuberingen finns risk för mikroaspiration.

2. Försämrad förmåga att avlägsna sekret

Intuberingen påverkar också naturliga skyddsmekanismer, bland annat hostreflexen som annars skyddar lungorna från sekret från de övre luftvägarna.

3. Bildande av biofilm

Ytan på både in- och utsidan av tuben drar till sig bakterier och andra mikrober. Mikrobiell adhesion på tuben som resulterar i biofilm är en bidragande orsak till infektioner. Bakterierna kan komma från patienten själv eller från yttre källor t.ex. personal, andra patienter eller medicintekniska produkter. Bakterier som bildar biofilm blir  mer resistenta mot patientens immunförsvar och antibiotika.

4. Subglottiskt sekret

Sekret som ansamlas ovanför kuffen skapar ett gynnsamt klimat för tillväxt av mikrober. Kontaminerat sekret kan röra sig ned längs sidorna av kuffen och vidare till de nedre luftvägarna.

Tidig/sen debuterad VAP

Ventilatorassocierad pneumoni brukar delas in i tidig respektive sen debuterad infektion:

  • Tidig debuterad VAP: Debut inom fyra dagar efter inläggning på sjukhus. Orsakas oftast av vanliga samhällsförvärvade bakterier som pneumokocker, H. influenzaeS. aureus och antibiotikakänsliga gramnegativa bakterier.
  • Sen debuterad VAP: Debut efter ≥ 5 dagars sjukhusvård. Orsakas oftare av mer resistenta bakterier som P. eruginosaAcinetobacter och Enterobacter.

Förebygga VAP

Det är viktigt att förebygga VAP eftersom det leder till både ökad morbiditet och mortalitet samt ett stort mänskligt lidande för patienten. Det är också associerat med förlängd sjukhusvistelse och högre vårdkostnader. I genomsnitt kräver en patient med VAP 6,1 extra dagar med intensivvård och stannar 11,5 dagar längre på sjukhus jämfört med en patient utan VAP.4

Sammanlagt beräknas kostnaderna för en VAP-infektion till ca 250 000 SEK per patient.5

Sätt att förebygga VAP

  • Håll patientens huvud i högläge
  • Kontrollera patientens förmåga att andas på egen hand
  • Handhygien
  • Regelbunden rengöring av patientens mun
  • Minska mikroaspirationen (= dränage av subglottiskt sekret)
  • Förhindra bakteriell kolonisering

Bactiguards unika teknologi gör att färre bakterier fäster på tuben

Bactiguards teknologi (Bactiguard Infection Protection) baseras på ett tunt ädelmetallytskikt fast förankrat på endotrakealtubens yta. När ytskiktet kommer i kontakt med vätska skapas en galvanisk effekt som reducerar mikrobiell adhesion. Det innebär att färre bakterier fäster på ytan av tuben, vilket minskar risken för att biofilm bildas och leder till infektion.

Läs mer om Bactiguards infektionsförebyggande endotrakealtub BIP ETT >>>

 

Referenser:
1. Ibrahim EH et al. Chest. 001;120(2):555–561.
2. Craven DE et al. Infect. 1996;11(1):32–53.
3. Rello J et al. Chest. 2002;122(6):2115–2121.
4. Rello J, Ollendorf DA, Oster G, et al. Epidemiology and outcomes of ventilator-associated pneumonia in a large US database. Chest 2002;122:2115–21.
5. Hyllienmark P. Hospital-acquired pneumonia in intensive care patients [avhandling]. Stockholm: Karolinska institutet; 2013.