Debattartikel 2013-03-08.

Trots riksdagens stora och viktiga satsningar på forskning och innovation fungerar inte dagens regelsystem för stöd och stimulans till företag att verka och växa i Sverige. Företagare från det medicin tekniska området diskuterade under onsdagen med Näringsutskottet vad som måste göras för att stoppa fortsatt utflyttning av jobbgenererande samhällsviktig verksamhet! Senaste exemplet är Getinge som nu lämnar Eslöv för Polen (Life Science Sweden 2013-03-05).

Life science är ett område som identifierats som Sveriges hopp i den globala konkurrensen inom spjutspetsforskning, intelligenta system och innovativa företag. Jag håller med om detta men det finns allvarliga hinder för att forskning och entreprenörskap verkligen skall kunna leda till att skapa det som nu är viktigast i Sverige nämligen – nya arbetstillfällen.

Mot denna bakgrund ordnades 6 mars en Hearing i Sveriges Riksdags Näringsutskott för att diskutera med företagsföreträdare hur Sverige ska ha ett hållbart svensk ägande och tillväxt inom området medicin teknik. Som ägare och VD för Bactiguard AB har jag givits möjlighet att delta i debatten.

Är Sverige ett bra land att härbärgera växande bolag och med ett uthålligt svensk ägande?

Små och medelstora företag är viktiga för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap. Utan dessa stannar tillväxttakten i Sverige och sysselsättningen minskar. Arbetslösheten i Europa ligger generellt på rekordnivån 11 %. Samtidigt som finanskrisen fortfarande lägger sordin på utvecklingstakt och investeringar inom både industrin och den offentliga sektorn i hela Europa.

– Jag menar att dessvärre är inte riksdagens beslut i FOI proposition tillräckliga för att vända trenden med utflyttning så att företagen kan utvecklas och stanna kvar i Sverige med verksamheter som är jobbgenererande.

Sverige har visserligen idag en väl fungerande välfärd och en bra sjukvård idag, men kraven ökar allteftersom nya tekniska och medicinska landvinningar finns tillgängliga. Det är helt klart att vi inte i ett längre perspektiv kommer att kunna producera hälsorelaterade tjänster på det sätt vi gör idag!

”Vi måste bli bättre på att förebygga sjukdomar, förbättra processer och produktivitet och stimulera innovativa initiativ. En nyckel till framgång är tillgång till medicinsk teknologi.”

Många företag satsar intensivt på forsknings- och utvecklingsarbete och flertalet innovationer bygger på år av sådana investeringar. Men tiden att få ut produkterna på marknaden är ofta krokig och alltför lång- det finns ofta ett tidsfönster för affären och det är betydligt kortare än anslagsgivande myndigheters relativt långa beredningsprocesser. Verkligheten är att fyrkantiga bolag som växer skall passa in i regelverkens runda hål!

Bl a har detta lett till att ett stort antal medicin tekniska företag har lämnat Sverige och flyttat utomlands – tusentals personer har mist sina jobb i Sverige.
Det är framför allt produktion och forskning som flyttas – bl a till Kina, Indien och Brasilien – länder där förutsättningarna bättre kan svara mot företagens behov av patienter under utvecklingsarbetet och villkor för produktionen.

Ett område som är särskilt oroväckande inom hälso- och sjukvården är infektionsutvecklingen och den dramatiska ökningen av antibiotikaresistens. Missbruket av antibiotika världen över i decennier har lett till att sjukvården nu kämpar med ökande utbrott av svårbehandlade och resistenta ”super” bakterier som lett till allvarliga infektioner och dödsfall. Margret Chan, WHO skrev i mars 2012 att ”Vardagliga händelser som ont i halsen eller ett skrubbat knä kan åter döda”. Detta leder till slutet för modern medicin och vi måste minimera risker och förebygga kända infektioner och riskerna för dessa.

Det finns inga enkla recept men gränsöverskridande samverkan har lett till att flera lösningar finns – men inte tillämpas. Trögheten i Sverige för att implementera ny teknologi är stor.

Orsakerna till detta är:

• Marknadsstyrd vård med central upphandling leder till fel utbud och låg kvalitet
• Produktionen (kvantitet) i vården premieras – inte värdet (kvalitet)
• Företagserfarenheter saknas ofta i peer review systemen i utlysningar av FoU stöd
• Tydliga incitament saknas för sjukvården att samverka kring innovationer och utvecklingsarbete
• Valhänt hantering av innovationsfrågor, som oftast hamnar politiskt mellan utbildnings-, social- och näringsdepartementet.

Rätt vård till rätt patient i rätt tid skulle sannolikt leda till en väsentligt mer effektiv och kostnadseffektiv vård samtidigt som flera företag skulle kunna verka och utvecklas i Sverige. För att nå dit krävs:

• Bättre och effektivare modeller för samarbete mellan företag och hälso- och sjukvården
• Vidareutveckling av öppna jämförelser avseende kvalitetsmått och värdeskapande processer
• Upphandlingar måste styras mot kvalitet
• Stimulansstöd med inriktning på förebyggande insatser.
• Komplettera Hälso- och sjukvårdslagen så att sjukvården måste medverka i innovationsutveckling
• Allokera medel direkt till hälso- och sjukvården i samband med forskning, test och utvärdering av innovativa produkter och tjänster