Kateterrelaterad patientvård

Ge patienten och anhöriga enkla tips om hur komplikationer kan förebyggas, t.ex. kring hygien och vätskeintag och hur de kontrollerar att katetern eller påsslangen inte är knickad.

Hygien

Det är viktigt med noggrann hygien för att undvika komplikationer som infektioner och därför skagenitalierna rengöras varje dag med mild tvål och vatten. Hos män med förhud ska förhuden dras över ollonet igen för att undvika parafimos (stas med smärtsam svullnad).

Den del av katetern som är närmast urinrörets mynning ska också rengöras regelbundet för att undvika irritation orsakad av det sekret som vanligtvis bildas. Det är också ett vanligt ställe för bakterietillväxt.

Handhygien

Både patient och sjukvårdspersonal ska tvätta händerna före och efter all kontakt med katetern eller andra delar som till exempel ventilen eller urinpåsen.

När urinpåse används

En tömningsbar urinpåse rekommenderas. De flesta tillverkare rekommenderar att påsen byts ut en gång i veckan och att påsen inte tas loss från katetern under behandlingsveckan, i syfte att minska exponeringen för bakterier. Under natten kan en större påse kopplas till den tömningsbara urinpåsen.

När kateterventil används

De flesta tillverkare rekommenderar att kateterventilen byts ut en gång i veckan och att ventilen inte tas loss från katetern under behandlingsveckan, i syfte att minska exponeringen för bakterier. Vid behov kan kateterventilen anslutas till en urinpåse.

Vätskeintag

Faktorer som urinens färg och konsistens, konkrement eller lukt kan påverkas genom att anpassa vätskeintaget. En vanlig rekommendation är att dricka ett extra glas vätska till varje måltid, om detta är lämpligt utifrån sjukdomstillståndet.

Instillation

Citronsyra kan lösa upp konkrementbildning på katetern. Skölj genom att instillera 50–100 milliliter steril lösning med citronsyra genom katetern i en tom blåsa under 5–10 minuter. Vissa tillverkare blandar även i en liten mängd magnesiumoxid. Sköljningen utförs vanligtvis en eller två gånger i
veckan.

Blåssköljning

Blåssköljning är inte ett rutinförfarande utan beslutas på individnivå. Blåssköljning kan rekommenderas vid blödning efter vissa urologiska kirurgiska ingrepp och för att motverka kraftig konkrementbildning eller undvika grumlig urin. Förfarandet ska inte göra ont!

1Injicera försiktigt 10–20 ml föreskriven vätska (vanligtvis steril koksaltlösning) och säkerställ att det är lätt att injicera vätskan och att den rinner ut igen utan problem.
2Fyll blåsan med 50–100 ml vätska.
3Aspirera cirka 50 %.
4Upprepa förfarandet tills vätskan är klar.

Urinodling

Urinodling ska inte utföras rutinmässigt och mätstickor är inte tillförlitliga vid kateterbehandling. Om patienten har symtom på urinvägsinfektion såsom sveda, trängningar, feber/påverkat allmäntillstånd är urinodling förstahandsvalet för urinanalys.

Om möjligt ska urinen stå kvar i blåsan i några timmar innan ett prov tas antingen genom att den befintliga katetern dras eller med hjälp av en kateterklämma eller kateterventil. Urinen ska sedan samlas upp med aseptisk teknik med hjälp av en ny kateter eller via en provtagningsport på urinpåsen.

Kom ihåg att asymtomatisk bakteriuri inte ska behandlas rutinmässigt. Det finns dock undantag, till exempel vid graviditet.

 

Källa: Allt material har skrivits och granskats av Märta Lauritzen, leg. sjuksköterska och uroterapeut och Helena Thulin, leg. sjuksköterska och med. dr, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.